Oh I miss how it feels when we touch

Hejsan! Jag har lite små ångest över att bloggen dör lite grann. Men det är sommarlov och det är klart att vi, efter vårt första slitsamma år på gymnasiet, tar vara på all ledig tid vi får. Jag själv känner att jag varit ute och farit runt hela sommaren! Vilket känns fantastiskt bra! Så bra att jag skulle kunna säga att detta är den bästa sommaren jag upplevt hitills i mitt liv. Ska försöka skriva ihop någon form av sommarresumé (mest för min egen skull då). Men innan dess! ska jag minsann avsluta sommarlovet på ett bra sätt. Imorgon åker jag mot STHLM tillsammans med min mamma och min kusiner med familj! Vi ska hälsa på min morbror, besöka Skansen, Gröna Lund, diverse shoppingställen, diverse resturanger och andra fina ställen där uppe! Inte varje dag man besöker huvudstaden ju!

Idag har jag spenderat massor av timmar tillsammans med Josefine, Lisa & Emma! Lika mysigt som alltid att träffa mina fantastiskt fina klasskamrater!
ÅH Just det!! Jag lyckades klanta till mig ordentligt imorse när jag skulle ta bussen hem från Malmö! Jag var sen så jag fick springa en jäääääääääääääävligt lång sträcka i en fruktansväärd värme (under mina omständigheter)! När jag kom fram och insåg att jag fan hade hunnit var jag såklart jävligt nöjd och skickade iväg ett sms "jag är fan bäst". När jag sedan skulle ta fram plånboken förstod jag att smset var en jävla pik till mig själv, för visst hade jag glömt plånboken. Ha ha ha...

Nu ska jag packa ihop väskan! Uppdaterar er från mobilen under mina dagar i STHLM! Sofia kommer hem från turkey idag och Jossan har fått en del sparkar så bloggen ska förhoppningsvis snart fungera som vanligt igen! Ha det fint soldater, ha det fint.


Jag & min lillebror William! Han är i Polen och spelar ishockey just nu! Tänker på dig lillskiten.


Jag & en av mina kusiner, Erik!


Last night, somehow, feels like a lifetime ago. Somehow, this time, I'm ripping apart.
So hearing your voice on the phone makes me feel like I', further from home.
Oh, I miss how it feels when we touch.
Just like a papercut, the little things hurt so much. Libahedi

/NATHALIE


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0